Har varit och träffat Mannen med M, i hans stad. Det är så det värker i kroppen av längtan, längtan att må så bra som jag gör i hans närhet. Hur allt blir lätt och möjligt i hans närhet.
Lite svårt innan vi båda fått ner pulsen och faktiskt kunde slappna av i varandras sällskap. Båda vill så mycket men är rädda att gå för fort fram.
Har talat om för Han med H att jag träffat en annan, någon som får mig att må väldigt bra. Underförstått: det gjorde aldrig du. Och jag vill inte ha med dig att göra i framtiden.
