Högtalaren i telefonen dog.
Kan ha varit ett snyggt sätt för universum att säga att jag borde nollställa mitt liv. Något jag borde gjort för länge sedan, egentligen, men aldrig riktigt vågat. Jag fattar vinken.
Flickan som tog emot telefonen undrade lite lamt om jag sparat eventuella bilder och kontakter.
Bilder: ja
Kontakter: nja, den verkar inte vilja spara alla...?!. Hon gör ett försök, sparar 105 av 160. Resten går inte, av oförklarlig anledning. Hennes kommentar: Bättre några än inga... samtidigt sliter hon ut alla minneskort och sim-kort.
Tanken som far genom Gudmors hjärna: hoppas det var alla "dåliga" kontakter som försvann. Där har vi en tydlig indikation på att vi samlar på oss alldeles för mycket skit, sånt vi egentligen borde rensa omgående.
Kan det här vara ingången jag behöver för att ta kontakt med Sköna Snubben från i helgen? Nya möjligheter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar