Vi har sagt att om vi inte får ses snart kommer vi dö av kåtslag. Vi har inte träffats på ungefär ett år, den där middagen jag hade honom som bordskavaljer och hans flickvän på andra sidan. Middagen from hell.
De senaste dagarna har det gått närmare 1200 sms mellan oss. Det ena hetare än det andra. Jag har förbjudit honom att ringa mig. Jag vill att vi ska träffas på riktigt först. Möjligheten har bara inte funnits.
Tills idag.
Och det var egentligen bara i ren panik vi möttes. Jag fick inställda lunchplaner, stämmer möte med väninnan och hon bestämmer krogen i hans grannhus.
Jag meddelar att jag är i kvarteret fast säger också att jag inte kommer hinna träffas. Han får nöja sig med en titt i fönstret.
När jag sagt "hej då" till väninnan och sen sätter mig i bilen för att åka, meddelar jag detta till Honom. Lite som "där försvann chansen, blev ingen snabbis idag" (frågan var uttalad...). Han vill ändå ses, jag kör runt kvarteret och säger att då får han komma ner på gatan, runt hörnet.
Han är på plats inom två minuter. Suger tag i mig och släpper inte.
En kram med så mycket längtan och kyssar med sån hunger... Knäsvag. Inser då att vi nästan klär av varandra. Ute på gatan. Händer innanför kläder. Tungor. Mycket händer. Mycket hud.
På Hans gata. Där de vet att Han och jag inte hör ihop. I kvarteret där väninnan bor.
Jag inser att jag gjorde rätt som valde möte på gatan. Jag hade aldrig kommit från hans lägenhet i tid för eftermiddagens jobb.
Med ögon mörka av lust får Han mig att lova att svara på Hans samtal. För nu har vi ju träffats.
Jag åker. Han ringer. Jag svarar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar