Hade en Barndomsvän som jag en gång höll som en av mina närmsta. Tyvärr måste jag säga att jag aktivt har valt att inte längre umgås med henne.
Hon träffade en kille, de fick två barn och under tolv års tid var hennes högsta önskan att stå brud. Han var inte lika intresserad av att gifta sig, det var ju tillräckligt som det var.
Skottdagen kom och med det hennes frieri. Datum sattes till följande vår. Jag tillfrågades om jag ville vara tärna, vad jag inte visste när jag accepterade var att det skulle leda till en tydlig inblick i något som var väldigt skitigt.
Hela den sommaren användes jag, mot min vilja och ibland utan min vetskap, som alibi när hon var otrogen.
Hon satt flertalet gånger i mitt kök och sa "Jag vill inte gifta mig." Jag sa alltid att ända fram till prästen kan hon ångra sig, sen blir det jobbigare att åtgärda. Hon kände sig tvungen och hävdade att det här var hennes möjlighet att stå brud och ha festen. Hon ville ha dagen i centrum.
Tärnklänningen var en katastrof, möhippan blev något av ett ställningskrig, bröllopet var ett enda stort hyckleri. Har aldrig känt mig som en så stor lögnare som när hon lovar trohet, jag var ju tyvärr insyltad mot min vilja. Brudgummen kunde jag inte se i ögonen den dagen, jag skämdes alldeles för mycket. Har man, som jag, blivit bedragen så är det väldigt svårt att acceptera otrohet, och det i alla former.
Efter bröllopet har jag bara träffat henne två gånger. En gång hemma hos mig, för att hon tjatat sig till en middag för att kunna visa bröllopsbilderna, och en gång på ett cocktailparty. De försök till kontakt hon gjort i övrigt har jag avstyrt.
När jag hörde att de separerat och sen skilt sig, blev jag inte förvånad alls. Det tog mindre än ett år.
Kan tyckas att jag inte ska behöva bry mig, men sån är Gudmor.
Jag ansåg att jag utnyttjades på ett inte allt för smickrande sätt, förväntades ljuga och hålla reda på osanningar. Inte så jag vill leva. Hon sög all energi och jag fick inget tillbaka, inget mer än otack.
Så kan man bli svartlistad i min värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar